Kläder med inbyggt insektsskydd

Logga in

X

Insektsburna sjukdomar

Myggor kan sprida en rad farliga och tom dödliga sjukdomar. För närvarande är det stort fokus på zikaviruset som nu sprids mycket snabbt i många länder i Syd- och Centralamerika samt Caribien. Zika klassades nyligen av WHO som ett globalt hot mot folkhälsan.
Malaria är annars den mest kända myggburna sjukdomen. I Sverige finns fem arter av malariamyggan men de saknar det smittämne som ger sjukdomen. Andra sjukdomar som sprid av mygg är harpest och den sk ockelbosjukan som finns i Sverige samt t.ex. denguefeber och chikungunya som smittar resenärer i varmare länder.
I Sverige är fästingar ett betydligt större problem vad gäller spridning av sjukdomar än mygg och står årligen för ett stort antal sjukdomsfall. Fästingar kan sprida bl.a sjukdomarna TBE, borrelia och ehrlichios.
Fästingen finns i Götaland och Svealand och längst Norrlandskusten. Utbredningsområdet ökar norrut och inåt landet. Fästingen behöver en dygnstemperatur på omkring fem grader för att bli aktiv. I södra Sverige sträcker sig fästingsäsongen från april till oktober men den förlängs betydligt under milda vintrar.
Fästingen trivs bäst i fuktiga, skuggiga områden där den uppehåller sig i högt gräs och annan hög vegetation. När den är aktiv sitter den i vegetationen en eller ett par decimeter över marken och väntar på sitt offer. Den lokaliserar sitt byte genom koldioxiden i utandningsluften och av den avgivna värmeutstrålningen från offret, samt genom rörelser i vegetationen.
Bildresultat för fästingarBildresultat för mygg
Zikavirus


Zikavirus sprids av myggor tillhörande släktet Aedes. Inkubationstiden är 2-7 dagar. Den som infekteras av zikavirus får ofta inga symptom alls, eller symptom som liknar influensa med feber och ont i kroppen. Viruset kan också visa sig med hudutslag eller ögoninflammation. I dagsläget finns inget vaccin även om intensiv forskning pågår. Sedan 2015 pågår en epidemi i Brasilien och viruset har påvisats i flera länder i Syd och Centralamerika. Viruset sprids nu snabbt och WHO varnar för spridning till alla länder i Syd- och Nordamerika utom Chile och Canada. Det finns en stark misstanke att zikavirus kan orsaka allvarliga neurologiska komplikationer som mikrocefali hos nyfödda (missbildning av hjärnan som ger onormalt små huvuden) och Guillain-Barrés syndrom hos vuxna (sjukdom som ger förlamning). Därför har WHO klassat zikavirus som ett globalt hos mot folkhälsan. Myggorna som sprider zikavirus finns inte i Sverige men resenärer till smittade områden kan drabbas. Ökningen av nyfödda med mikrocefali i Brasilien har fått många länder att avråda kvinnor från resor till smittade länder. I Sverige rekommenderas kvinnor som är eller planerar att bli gravida att rådföra med sjukvården inför resor till länder där det finns zikavirus.

Malaria

Malaria är den mest kända myggburna sjukdomen som sprids med myggor av arten Anopheles. I Sverige finns fem arter av malariamyggan men de saknar det smittämne som ger sjukdomen. Malaria finns i de subtropiska och tropiska delarna av världen. Varje år insjuknar miljontals människor och många dör. Risken att bli smittad som turist är liten men ska inte negligeras och det är viktigt att informera sig om malariasituationen på resmålet inför resan. Förekomsten av malaria varierar mellan olika delar av världen men också inom olika länder, mellan olika årstider och mellan stad och landsbygd. Sjukdomen har dessutom kommit tillbaka i områden som tidigare varit fria från sjukdomen t ex på Jamaica. Detta anses bl a bero på den globala uppvärmningen, ett faktum som manar till eftertanke inför framtiden.
År 2014 anmäldes 354 fall av Malaria i Sverige. De flesta av dem hade blivit smittade i Afrika, speciellt i Västafrika där den största risken finns. En del fall har också inträffat bland svenska resenärer i Asien och Indien, som är det enskilt största landet för smitta. Malaria orsakas av parasiter.
Inkubationstiden från smitta till sjukdomsutbrott är i regel 2-4 veckor varför symptomen ofta kan uppkomma efter hemkomsten. Ibland kan det dröja flera år innan sjukdomen bryter ut, den kan ligga latent i kroppen. Symptom är illamående, feber, huvudvärk och muskelvärk, alltså ganska ospecifika symptom. I allvarliga fall kan symptomen vara medvetslöshet, diarréer och chock, ett livsfarligt tillstånd där det är nödvändigt att få behandling omedelbart.

Harpest/Tularemi

Harpest är en bakteriesjukdom. Bakterien kan överföras till människan från smittade djur. Harpest drabbar framförallt smågnagare. Smittan kan överföras till människan på flera olika sätt, t ex: Bett av smittande myggor, direktkontakt med smittade djur, att man andas in damm med smitta från sjuka djur, smittat vatten.

Inkubationstiden är 2-10 dygn. Symptomen är hög feber, huvudvärk och illamående. Om man smittas av mygg eller genom direktkontakt får man lokala sår och ömma, förstorade lymfknutor nära såret. Smitta genom munnen ger sår i mun och svalg. Smitta via inandning ger lunginflammation.
Harpest behandlas med antibiotika vilket påskyndar tillfrisknandet. Vaccin finns men i begränsad omfattning och ges endast till personer som löper störst risk att drabbas t ex laboratoriepersonal. Harpest är vanligast i Norrland men sjukdomsfall har rapporterats från hela landet. Antalet rapporterade fall 2015 var 859 stycken vilket var mycket flera än året före och ojämförligt flest fall under senaste tioårsperioden.

Ockelbosjukan

Ockelbosjukan, även kallas bärplockarsjukan, är en virussjukdom. Värddjuret är fåglar och människor drabbas via bett av infekterade myggor. Inkubationstiden är 12-36 timmar. Den drabbade får ont i lederna, framförallt i händer och fötter, hudutslag och feber. Sjukdomen går över av sig själv men hos en del kan ledvärken bli långvarig. Sjukdomen uppträder framförallt under sensommaren och tidig höst, drabbar i huvudsak vuxna. I Sverige finns sjukdomen nästan uteslutande i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna, den uppträder i cykler med toppar ungefär vart sjunde år. Något vaccin finns inte.

Denguefeber

Denguefeber är en virussjukdom som sprids av myggor tillhörande släktet Aedes. Inkubationstiden är 5-10 dagar. Symptomen liknar influensa. Hos enstaka patienter som återinfekteras eller drabbats av speciell kraftig infektion, kan sjukdomen utvecklas till dengue hemorrhagisk feber och dengue chock syndrom, som är allvarliga sjukdomstillstånd med ibland dödlig utgång, speciellt bland barn.
Under senare år har antalet fall ökat. Denguefeber hör till en av de allvarliga infektionssjukdomarna som ökar snabbast. Dengue förekommer i stort sett i alla tropiska länder och beräknas drabba 50-100 miljoner människor årligen. Ca 0,5 miljoner får de allvarligare formerna av sjukdomen. I Sverige rapporterades 119 fall under 2014. De flesta av dessa hade smittats vid resa till Asien, främst Thailand där sjukdomen är vanligt förekommande.

Chikungunya

Chikungunya orsakas av ett virus som överförs till människor med myggor av släktet Aedes. Sjukdomen ger feber och värk i muskler och leder samt ibland även hudutslag och små blödningar t ex från näsan och i tandköttet. Förloppet är oftast godartat men kan i sällsynta fall utvecklas till allvarliga tillstånd som hjärn- och hjärnhinneinflammation. Inkubationstiden är 3-12 dygn och behandlingen är inriktad på att lindra symptomen. Något vaccin finns inte. Sjukdomen är vanlig i Östafrika, Indien och Sydostasien och epidemier uppstår regelbundet. Enstaka utbrott har också skett i södra Europa där den spridits av den under sommaren relativt vanliga tigermyggan. Under 2014 rapporterades fler än 300 000 fall av sjukdomen i Karibien och Centralamerika.

Borrelia

Borrelia orsakas av bakterier. Bakterierna överförs från fästingar. Det är viktigt att inspektera kroppen och plocka bort ev fästingar så fort som möjligt, då bakterierna överförs från fästingens maginnehåll efter 24-36 timmar. Det kan dock ske redan efter en timme.
Om man smittas av borrelia kan det ta allt från ett par dagar upp till en månad innan man får symptom. Ungefär häften får ett rodnande ofta runt eksem som långsamt breder ut sig. Andra får diffusa symptom som huvudvärk, illamående och smärtor i kroppen eller inga symptom alls. Obehandlad sjukdom läker i regel ut av sig själv så småningom men kan hos en del ge obotliga skador. Borrelia behandlas med antibiotika. Var femte fästing bär på borreliabakterien visar en internationell studie som bygger på insamling av fästingar. Antalet fall av borrelia i Sverige uppskattas till 5000-10000 per år.

TBE

TBE är en virusburen smitta som drabbar centrala nervsystemet. Smittämnet överförs snabbt vid ett fästingbett. Inkubationstiden är 1-2 veckor. Symptomen är influensaliknande som feber, trötthet, huvudvärk och muskelvärk. De flesta tillfrisknar efter några dagar men en del, ungefär var tredje, insjuknar igen efter ytterligare ett par veckor med samma symptom som tidigare plus illamående, yrsel, ljuskänslighet och ibland nackstelhet, dvs symptom som är vanliga vid hjärnhinneinflammation. En del får även svårt att gå och tala, problem med koncentration och minne samt förlamningar. Dödsfall har inträffat. 2015 anmäldes 270 fall av TBE, vilket är en ökning från tidigare år. Folkhälsomyndigheten konstaterar också en långsam men tydlig spridning västerut och norrut. Smittan finns nu i stora delar av landet, från sydligaste Skåne till norra Uppland och södra Dalarna. Störst risk för att bli smittad är i Stockholms skärgård, runt Mälaren och längst ostkusten ner till Kalmar samt på Öland och Gotland.
Vaccineringen ger hög men inte 100%-igt skydd mot TBE. Vaccinet skyddar inte mot andra fästingburna sjukdomar. Därför är det viktigt att vidta andra skyddsåtgärder när man vistas i områden med mycket fästingar.

Ehrlichios

Ehrlichios/anaplasmos även kallad fästingfeber är relativt ovanlig bland människor men som förekommer hos flera djurslag. Den orsakas av en bakterie som infekterar de vita blodkropparna och sprids av fästingar. Inkubationstiden är någon till några veckor efter ett fästingbett. Symptom hos människor som blivit smittade är influensaliknande symptom med feber, huvudvärk, muskelvärk och eventuellt illamående. I de flesta fall märker man inget alls. I enstaka fall kan sjukdomen få ett allvarligare förlopp och det finns rapporter om lunginflammation, problem med andningen, njursvikt och neurologiska symptom. Ehrlichios kan behandlas med antibiotika.